Nu är det hög tid även för mig att lägga papperen på hög, låta pennan vila och ha datorn avstängd under fyra långa veckor. I alla fall på jobbet. Det har trots lång väntan nu äntligen blivit dags för mig också att få ha semester. Jag hoppas på några sköna och lugna veckor, och att jag ska komma iväg på massor av utflykter till loppisar och kunna använda dagarna till att besöka Second Hand. Kanske rent av åka över till Köpenhamn och kolla in utbudet av prylar på den sidan av bron. I dessa två tidningar fann jag massor av tips på ställen att besöka, och prylar att hålla ögonen öppna efter. 

Hästen i trä, trådkorgen och även pallen som de står på var allihopa också de resultat av mina inköp gjorda i prylhimlen jag skrev om i förra inlägget. Hästen och korgen är helt nyproducerade medan pallen tillhör de äldres skara. 

Och då menar inte jag någon vinst på LOTTO med en sisådär 100 miljoner. Nä, en vinstlott för mig är något helt annat. Även om 100 miljoner hade kunnat beta av hela min önskelista av inredning, och allt annat jag önskar att jag kunde inhandla lite spontant. Jag hade  i alla fall för några veckor sedan spanat in några möbler som låg ute till försäljning på Blocket och bestämde sedermera tid med annonsören för att komma och titta. Jag bestämde mig för att ta hojjen och trampa dit,  för enligt Google Maps så låg adressen inte särskilt långt borta, det var bara några millimeter mellan tummen och pekfingret när jag försökte måtta.  Och när jag ca 20 minuter senare kom fram efter en cykeltur som jag kan beskriva med ordet, bara rakt jävla uppför,  var jag tom svettig på handflatorna. Glamouröst värre. Men sen öppnade sig dörren till något som var lite som att komma till himlen av inredning. Här fanns massor av saker som skulle säljas iväg,  helt nytt och oanvänt, gammalt med massor av årsringar, och sen allt där emellan. Och mitt i detta rum som jag liknar vid ett hav att härliga prylar, så kunde jag, bara jag utan att behöva armbågas med någon annan, välja och peka på precis vilka saker jag ville köpa med mig hem. Så länge banken, alltså plånboken fortfarande kunde spotta ut pengar så var det fritt fram att peka och högljutt utropa, " den ska jag ha", och den, och den, och den. Här kommer ett smakprov av flera kommande på en pryl som fick följa med mig hem. Och den här är jag nog nästan tom mest nöjd med. Snygg som attan bara som den är ståendes rakt upp och ner.